Nedan följer en beskrivning av Decision Dynamics Beslutsstilsmodell, hur den är uppbyggd och hur den används. I forskningsbakgrunden under läsning kan man läsa om modellen utifrån dess historia, reliabilitet, validitet och resultat.

För individen kan modellen ge guidning i frågor såsom:

Vilket besluts- och kommunikationsbeteenden har jag utvecklat när jag interagerar i formella situationer?
Hur förändras mitt beteende när jag arbetar för mig själv?
Hur mycket påverkas mitt beteende av ökad stress?
Hur kan jag mer effektivt kommunicera med andra människor?
Vad motiverar mig mest intellektuellt sett i mitt arbetsliv?
Hur kan jag utveckla passformen mellan mina arbetsuppgifter och min intellektuella motivation på arbetsplatsen?

För organisationen hanterar modellen frågor såsom:

Hur man väljer ett framgångsrikt team för en särskild uppgift bland de anställda med olika stilar?
Vilka beslutsstilar finns representerade i vår ledningsgrupp?
Hur kan vi utveckla våra anställda till att bli ett mer effektivt team eller arbetsgrupp?
Vilka beteende kan vi förutse hos team-medlemmen beroende på yttre förändringar såsom ökad press och osäkerhet?
Hur delar vi upp arbetsuppgifterna för att stimulera våra anställda enligt deras individuella intellektuella motivation?

Inlärd vana

Ledarskapsfunktionen varierar mycket från organisation till organisation, men det finns en uppgift som alla chefer har gemensamt - de måste fatta beslut. Olika studier som gjorts på chefers vardag ger oss ett porträtt av dagar fulla av beslutsfattande, stora som små beslut, från början till slut. Och dessa är kritiska beslut, eftersom de kommer att påverka individens, teamets och organisations prestation.

Beslutsstilar är inlärda tankebanor. På samma sätt som våra andra stilar att skriva, prata, gå eller leka, så lär vi oss att fatta beslut i skolan, på jobbet, på fritiden och genom att följa andras exempel. På grund av olika bakgrund och erfarenheter lär sig människor olika stilar att fatta beslut.

Såsom du kommer att se så är ingen stil bättre eller sämre än någon annan stil i absolut mening. Varje stil har sina styrkor och sina svagheter. I vilken utsträckning en viss beslutsstil är "bra" eller "dålig" beror på hur väl den möter eller avviker från kraven i en viss affärssituation eller ett visst uppdrag. Eftersom situationer kan skilja sig mycket åt kan en stil som fungerar bra i vissa situationer fungera sämre i andra.

Fördelen med att förstå Beslutsstilar

Att kunna fastställa andra människors beslutsstilar kan underlätta t ex bemanning av olika arbetsuppdrag, utformning av beslutsvägar och val av sätt att kommunicera med andra människor. Kunskap om varje beslutsstils styrkor och svagheter kan hjälpa chefer att utforma välfungerande team och väl avpassade arbetsuppgifter. Genom att kunna bedöma vilket typ av beslutsfattande ett visst uppdrag kräver kan chefer mer precist se vilket utvecklingsstöd teamet behöver för att lösa uppdraget.

Ett team behöver som regel flera olika stilar eftersom de kompletterar varandra och förhindrar att gruppen faller in i vanemässiga tankebanor. Olika stilar möjliggör för teamet att samtidigt utveckla kreativitet, planeringsförmåga, handlingskraft och flexibilitet. Skillnader i stil kan emellertid också leda till samarbetssvårigheter och spänningar mellan personer.

Chefer och företagsledare som förstår skillnaderna mellan olika beslutsstilar och deras respektive styrkor och svagheter, kan dra fördel av dessa skillnader. De kan se skillnaderna som möjligheter att få mer välfungerande team snarare än som hinder eller källa till destruktiva konflikter. Chefer som förstår beslutsstilar förmår också att dra nytta av styrkorna med deras egen personliga beslutsstil. De kan känna igen situationer som kräver ett annat tillvägagångssätt än deras vanliga sätt att hantera saker och ting. De förstår därmed bättre när de bör delegera uppgifter och beslut till andra.

Beslutsstilsmodellen har ursprungligen utvecklats av Professor Michael J. Driver. Till grund för modellens utveckling ligger idag mer än 30 års forskning avseende företagsledares beslutsfattande samt praktisk användning i organisationer. Modellen hanterar två grundläggande aspekter av hur människor skiljer sig åt avseende informationshantering. Den ena aspekten handlar om mängden information personer använder vid problemlösning och beslutsfattande. Den andra avser graden av fokus, d v s om en person vanligen väljer och håller fast vid en lösning eller generar ett antal olika lösningar.

Informationsanvändning: satisfierare eller maximerare?

Det finns grundläggande skillnader i hur mycket information människor använder när de fattar beslut. En del kan fatta beslut utifrån mycket litet information. Andra behöver samla stora mängder information och kan fatta beslut först efter att ha studerat informationen mer i detalj. Beslutsstils-modellen skiljer mellan satisfierare och maximerare beroende på hur mycket information som används. Detta illustreras i figuren nedan. Kurvan visar att den första information du får när du skall fatta ett visst beslut starkt bidrar till din förståelse av situationen. Generellt sett bidrar den första informationen mer till din förståelse av situationen än den ytterligare information som du senare får. Detta betyder att i allmänhet minskar marginalnyttan av ytterligare information. Om du är vad modellen kallar en satisfierare anser du dig ha tillräckligt med information när du når informationspunkt A. Andra människor däremot, här kallade maximerare, fortsätter samla och utvärdera information tills det helt enkelt inte finns något nytt att lära sig om problemet, d v s informationspunkt B.

Unifokus eller multifokus?

När människor försöker lösa problem, tar vissa fram en enda specifik lösning som de anser är den bästa för situationen. Detta kallas unifokus. Andra människor som möter samma situation kommer att ta fram flera olika möjligheter att hantera problemet. Detta kallas multifokus. Figuren nedan illustrerar unifokus och multifokus.

Håll i minnet att informationsanvändning och fokus är två helt olika saker, oberoende av varandra. Maximerare och satisfierare kan vara såväl unifokus som multifokus beslutsfattare. Skillnaden mellan unifokuserade och multifokuserade beslutsfattare är lätt att känna igen i exempelvis företagsstrategier. Multifokuserade ledare föredrar ofta att arbeta med en blandning av olika branscher och aktiviteter snarare än att formulera en strikt "bliv-vid-din-läst strategi". Unifokuserade beslutsfattare tenderar å andra sidan att föredra en klart definierad strategi som fokuserar en bransch eller en produkttyp. Dessa ser ofta diversifiering som distraherande och försämrande av effektiviteten.

Skillnader i fokus kan vara en källa till spänningar mellan människor. Ofta har unifokuserade beslutsfattare en stark övertygelse om vad som är det bästa sättet att hantera en viss situation på, utifrån ett specifikt kriterium som t ex kostnad eller kvalitet. Multifokuserade däremot, tenderar att använda många kriterier när de utvärderar olika lösningar. Multifokuserade är därmed mer öppna för olika alternativ och anpassar sig lättare till olika situationer.

De multifokuserades situationsanpassade sätt att tänka väcker ofta irritation hos unifokuserade beslutsfattare. För dem framstår multifokuserade beslutsfattare som svaga, obeslutsamma eller förvirrade. Å andra sidan ter sig unifokuserade beslutsfattare som rigida, trångsynta och kompromisslösa för de multifokuserade. Om spänningen ökar ersätts ofta dessa relativt artiga beskrivningar av mer färgstarka adjektiv.

Fem Beslutsstilar

Genom att kombinera mängden av informationsanvändning och graden av fokus kan man identifiera fyra fundamentalt olika beslutsstilar. I figuren nedan presenteras dessa stilar som också beskrivs med några nyckelord. Forskning och erfarenhet visar att människor använder samtliga beslutsstilar fast i större eller mindre omfattning och beroende på situation - varje person har därmed ett unikt mönster. Dock tenderar vi att använda en eller ett par av dessa stilar oftare än de andra.

Varje beslutsstil har sina starka sidor beroende på omständigheterna. I alla organisationer finns en blandning av dessa stilar. Beslutsstilsmodellen erbjuder chefer, team och individer ett nytt språk och sätt att tänka för att diskutera och hantera individuella likheter och skillnader. Modellen ger oss en möjlighet att se värdet av andras beslutstilar. Detta resulterar i bättre kommunikation och beslutsprocesser, mer förtroende samt högre effektivitet i samarbetet.

Applikationer i Beslutsstilsmodellen

Applikationsområden för individen

Genom att påvisa rollstilen (den stil man använder när man är medveten om sitt beteende) och den operativa stilen (den stil man använder när man inte tänker på det) kan Beslutsstilsmodellen verka som ett dynamiskt instrument för att utveckla enskilda chefer och anställda genom t ex:

Utvärdering för att öka självinsikten beträffande besluts- och kommunikationsstil för att stödja de anställdas utveckling, t ex hos olika chefer, specialister, nyckelpersoner och trainees.
Utveckling av kommunikationen för att förbättra interpersonella relationer, ledarskapsstil samt teamarbete.
Urval av personer till nya positioner, projekt etc. kan delvis matchas med organisationens behov av olika beslutsstilar, komplexitetsmotivation och relaterade kompetenser i speciella situationer och Beslutsstilsprofilen hos en intern eller extern sökande.

Applikationsområden för organisationen

Genom att påvisa de styrkor och svagheter för olika stilar i olika situationer/organisationskulturer är Beslutsstilsmodellen ett strategiskt verktyg för att utveckla organisationens prestation genom, t ex:

Kulturell identifikation av hur de anställda kollektivt beter sig och kommunicerar;
Jämförelse mellan subkulturer i eventuella skillnader och likheter mellan olika kulturers nivåer, avdelningar, länder, ålder, kön och så vidare, för att upptäcka kulturens sammanhang liksom eventuella områden där missförstånd och konflikt förekommer.

Kunder som använder Beslutsstilsmodellen

Under de 30 år som Beslutsstilsmodellen har använts har många stora kunder valt att ta in modellen i sin verksamhet. I Europa är några av dessa kunder exempelvis Tetra Pak, Fidelity Investment, MTSI, EnerSearch, European Investment Bank, ABB Network Partner, MTC, och Telia.

I USA har vi kunder som t ex ARCO (Atlantic Richfield), Eli Lilly, EDS (Educational Testing Service), General Electric, Johnson & Johnson, Korn & Ferry, NASA, Rockwell, UPS, Xerox, och många framstående universitet. Modellen har även använts i många andra länder utanför Europa och USA, såsom Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Ryssland, Saudi Arabien, och Singapore.

Exempel på applikationer

Tetra Laval Prepared Food har använt modellen främst i utvecklingen av ledningen samt i sin säljträning.
Tetra Pak Data Systems har använt modellen i utvecklingen av ledningen, i teambuilding-sammanhang, och i sitt interna informationssystem.
Fidelity Investment's kontinentala huvudkontor i Luxemburg.
MTSI har använt beslutsstilar främst i sin försäljning och marknadsföring, speciellt för Tetra Pak's Sales and Marketing Academy, där modellen fick mycket bra utvärderingar.
EnerSearch är en forsknings- och utvecklingsorganisation mellan IBM Utility och Sydkraft som utforskar nya företagsstrategier inom området för IT och energiförädling. Forskningsprojektet ISES (Information, Society, Energy, Systems) vilket även inkluderade ABB Network Partner, EDF, PreussenElektra, och IT Blekinge som kooperativa sponsorer har använt Beslutsstilsmodellen sedan början på 1996 i marknadsföringssyfte.
European Investment Bank i Luxemburg har låtit delar av sin HR-personal certifieras i Beslutsstilsmodellen. De använder modellen i teambuilding-sammanhang, interna tjänster, HR-utveckling och projektledningssyften.
ABB Network Partner har genom att sponsra ISES projektet använt Beslutsstilar för high-precision säljträning.
MTC är det svenska centrat för forskning i marknadsföring och är kopplat till Handelshögskolan i Stockholm. MTC:s korporativa medlemmar inkluderar många stora svenska organisationer.
Telia hade tidigare monopol på telefonin i Sverige. Deras utbildnings- och utvecklingsavdelning Telia Kompetens har precis gått ut med sin projektledarkurs, vilken inkluderar Beslutsstilar i arbetet med teamarbete, projekt och marknadsföring.